Två steg framåt, ett steg tillbaka
Jag var ju ganska nedkörd i skorna där i början av vår utmaningsperiod, sov inte och ville helst inte alls men kämpade ändå på eftersom vi hade vår utmaning. Sedan fick jag fantastisk energi av Tina och vår härliga helg - men idag har jag fruktansvärt sjukt grymt elakt ont i magen. Jag har inte haft så ont på åratal och det beror troligen på matombytet i helgen - dumdristig som jag är, van numera vid att magen funkar även om man inte sköter sig så bra, käkade jag lite för onyttigt och mycket efter att ha ätit så lite och nyttigt nu ett tag.
Därför känner jag att jag gått två steg framåt - sov i natt och lusten att köra på har kommit tillbaka fullt och helt - men ett steg bakåt eftersom jag avbokade träningen idag, kan inte stå rakt upp och fryser av att det gör ont.
Då när man var van vid det (min mage har krånglat rejält tidigare, men det var lääääänge sen) så orkade man mer göra saker ändå tror jag, nu känns det skitjobbigt. Jag sitter här och dricker Samarin (det brukade hjälpa förr, fast det egentligen inte är emot magen utan mot halsbränna) och hoppas att det ska släppa lite för då ska jag försöka köra ett minipass här hemma, så kanske det släpper ännu mer (rörelser kan också vara bra om det inte gör föör ont). Sedan SKA jag få in tre pass denna veckan. Punkt slut. Ska ska ska. Nu är jag igång igen! Dock betvivlar jag på att mitt pass här hemma kommer att få räknas in - jag är ärlig och jag tror inte det kommer kvalificera sig även om jag håller på en halvtimme. Jag är nämligen sån att jag inte anstränger mig lika mycket hemma som borta, även om jag försöker peppa mig själv! Därför är mitt gymkort guld värt.
Ska försöka komma tillbaka till bloggen denna veckan med, har varit lite dåligt med det, men efter helgens äventyr och diskussioner finns det mycket roligt att skriva om!!!
Kramar och ljus,
Anna
Därför känner jag att jag gått två steg framåt - sov i natt och lusten att köra på har kommit tillbaka fullt och helt - men ett steg bakåt eftersom jag avbokade träningen idag, kan inte stå rakt upp och fryser av att det gör ont.
Då när man var van vid det (min mage har krånglat rejält tidigare, men det var lääääänge sen) så orkade man mer göra saker ändå tror jag, nu känns det skitjobbigt. Jag sitter här och dricker Samarin (det brukade hjälpa förr, fast det egentligen inte är emot magen utan mot halsbränna) och hoppas att det ska släppa lite för då ska jag försöka köra ett minipass här hemma, så kanske det släpper ännu mer (rörelser kan också vara bra om det inte gör föör ont). Sedan SKA jag få in tre pass denna veckan. Punkt slut. Ska ska ska. Nu är jag igång igen! Dock betvivlar jag på att mitt pass här hemma kommer att få räknas in - jag är ärlig och jag tror inte det kommer kvalificera sig även om jag håller på en halvtimme. Jag är nämligen sån att jag inte anstränger mig lika mycket hemma som borta, även om jag försöker peppa mig själv! Därför är mitt gymkort guld värt.
Ska försöka komma tillbaka till bloggen denna veckan med, har varit lite dåligt med det, men efter helgens äventyr och diskussioner finns det mycket roligt att skriva om!!!
Kramar och ljus,
Anna
Kommentarer
Trackback
