Trevlig kväll igår

Igår utövade jag en av mina favvoaktiviteter mörka vinterkvällar, nämligen att kolla på skräckfilm ihop med en trevlig kompis som faktiskt inte var Tina:) Därmed har jag påbörjat ett av mina dellöften, att umgås mer med fler människor. Jag mår bra av att vara social men har lite svårt att ta mig tiden ibland, har lätt för att bli lite "eremitisk". Det ska dock ändras på! Ska strax messa och höra om en annan kompis vill bjuda mig på lite kaffe i eftermiddag. Då har jag förhoppningsvis också städat klart, något jag har varit på väg mot i många dagar nu. Jag som hade så fint hela tiden, nu har det varit halvdant länge. Men lägger jag en timme idag är jag back on track! Det ska det bli! Och så matschemat förstås. Hmmm. Får återkomma med resultat senare:)

Skräckfilmerna var förresten bra, men inte så skrämmande faktiskt. Jag är sjukt lättskrämd men verkar ha blivit lite vuxnare, för jag blev inte så rädd... dock drömde jag massa historier sedan (obs ej mardrömmar, tihi) som jag brukar göra när jag ser på filmer. Min hjärna liksom hittar på massa egna sidohistorier... jag har alltid haft väldigt bra fantasi, enda gången den försvinner är när jag är riktigt uttröttad. För övrigt tycker jag att bästa sättet att bli av med mardrömmar är att försöka drömma/tänka vidare så man kommer till ett (bra) slut. Oftast är det ju mest skrämmande innan man sett monstret, eller hur? Tänk dig att du slår tillbaka eller att något fånigt händer, det får mardrömmens kraft att släppa ganska ofta. Fast inte alltid. Jag kommer väldigt ofta ihåg mina drömmar men inte så ofta mina mardrömmar (fast man enligt ett program, Vetenskapens Värld tror jag det var, jätteintressant, drömmer fler mardrömmar än vanliga för att lära sig undvika faror i det vakna livet), men har drömt ett par stycken riktigt hemska. Såna där när man vaknar och fortfarande är livrädd. Det har inte hänt nu när jag oftast sover ensam, vilket är tur, för det är skönt att veta att man kan väcka den som sover bredvid (vilket jag har gjort åtminstone en gång, och då släppte mardrömmen sitt grepp). De mardrömmarna får vänta till min kära särbo blir sambo igen!

Nej, nu blir det lunch och lite vila, sedan på med nån bra musik och stäääädning!!!

Ljus!

Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0